En stubbe växer fram

Mitt byggande började väldigt knakigt men nu har jag fått till tekniken, nu rullar det på. Jag håller på att rulla och klistra ihop sitsen som kommer att se ut som en stubbe med massa ringar. Just nu så har jag allting under kontroll men jag få se hur det blir när ryggstödet ska på plats.

 

Nytt projekt

Den här veckan har vi arbetat med ett nytt projekt. Vi ska designa en sittmöbel med inspiration från 1800-talet. Inte bara det, utan vi ska även göra sittmöbeln i verklig storlek utav wellpapp.

Jag fick min inspiration från kvinnornas hattar, en så kallad bahytt. De ser nästan ut som en tratt som ramar in ansiktet med ett band och en rosett under hakan. Från början så tänkte jag försöka likna den så mycket som möjligt till min sittmöbel. Att det skulle bli som en pall med tratten som ruggstöd. Men just nu så ser ritningen lite annorlunda ut. Det är fortfarande som en pall men ryggstödet kommer att bli högre och gå som en brant uppförsbacke som sedan slutar som ett rakt stup. Pallen, eller sittdelen kommer jag göra utav wellpapp och rulla det tills det blir som en stubbe. Det är svårt att förklara och jag förväntar mig inte att du ska förstå men hållut, fortsättning följer...
 







Resultatet

Nu är jag äntligen klar! Så kul att se resultatet och titta tillbaka på arbetsprocessen. Däremot så var det en stor del utav mobilen som jag fick ändra, eller snarare ta bort. Men en mer betydande del som jag la till.

Hänganordningen hade jag tänkt skulle vara utav ståltråd invirade i snöre utav natur nära material. De skulle vara böjda ut från väggen där kloten skulle hänga i. Jag var fast i klistret när jag förstod hur tunga kloten var och när jag inte fick tag på en tillräckligt stark ståltråd. Jag visste verkligen inte hur jag skulle löda problemet. Lösningen kom när jag väl hade redovisningen och trodde att jag inte var klar med min mobil. Inför redovisningen hängde jag upp mina klot i olika höjder fritt från varandra. Ingen annordning utan fria enheter, som små moln. Precis den kännslan som jag ville komma åt. Det var så det skulle vara, det känndes helt rätt när de väl hände uppe.

Det fina som jag la till gör mina moln mer värda, nu betyder de någonting, inte bara för mig utan för hela min klass. I det största molnet är nämligen klassens drömmar bevarade på små papperslappar. I nästa moln förvaras de personer som jag ser upp till eller betyder mycket för mig. Tredje molnet är fullt med saker som jag vill göra eller uppleva innan jag begravs. I de två minsta molnen bevaras två av mina drömmar. Alla önskningar, drömmar och viktiga personer är nu bevarade i mina svävande moln.

 

Tidspress

Nu är äntligen alla kloten runda, torra och fria från ballongerna. Senaste arbetspasset spräckte jag den största ballongen och täckte iför öppningarna på de tre minsta kloten. Kloten ska hänge i fiskelina, för att få det på ett snyggt sätt så vill jag att fästet ska vara så diskret som möjligt. Det löste jag genom att fästa en liten ihop rullad pappersbit i ena änden av tråden inuti kloten. Resultatet blir att man inte ser fästet på något sätt.

Det har tagit otroligt lång tid, mycket länger tid än vad jag hade räknat med. Jobbigt nog så ligger jag just nu långt utanför tidsplanen. Redovisningen är på måndag, och mobilen skulle egentligen ha varit klar vid det här lagret. Jag vet hur målet ser ut, det är bara det att jag inte vet hur långt det är kvar. Men, det löser sig, det gör det alltid.

 

 

Det går framåt

Den här veckan så har tre klot blivit fria från sina bon, alltså ballongerna. Denna gång var jag noggrann med att kloten hade torkat rejält innan jag spräckte ballongerna. Det var nervöst att sticka hål på ballongen efter allt klistrande av alla pappersbitar som lagts som ett sköld runt ballongen. Kändes gott att det gick som jag hade hoppats på – alla klot är hela Nu är det bara finliret kvar, att täcka över de hål som använts för att dra ut själva ballongerna.

Nu hänger ytterligare en medlem till klotfamiljen på tork i skolan. Kloten består än så länge av endast ett lager med pappersbitar, så ytterligare några lager ska till för att det ska hålla sin runda form och inte vara allför ömtåliga när de väl hänger uppe på sina platser.
Den senaste skapelsen är mellanstor jämfört de övriga. De två minsta är ungefär 5 cm i diameter medan den på tork är 10 cm och nästa 15 cm. Principen är tagen utifrån Fibonaccis talföljd (1, 1, 2, 3, 5…), vilket innebär att man plussar ihop de två tidigare talen och svaret blir det nästa talet i talföljden. Jag använder mig utav samma mönster, två klot har diameter 5 cm, nästa klot 10 cm, 15 cm och sista klotet blir då 25 cm i diameter.

Veckans trubbel var vilka storlekstal jag skulle använda mig av till de olika ballongerna. Först tänkte jag att de skulle vara upp till 15 cm stora, men jag märkte att det blev lite väl tight mellan de minsta storlekarna. Istället ska det helt enkelt bli en klotserie upp till och med 25 cm i diameter. Jag har ännu inte börjat på det klotet i och med att om jag använder mig utav en vanlig ballong så kommer den att bli äggformad, och det vill jag undvika så mycket som möjligt. Jag ska istället använda mig utav den större modellen av kalasballonger. Stoleken på den största ballongen är jag riktigt nöjd med, kul att ha gjort något stort som verkligen syns.

 

Kreativitetsdagen

Idag har det varit full rulle på projektet om min mobil. Det är så skönt när jag väl har bestämt mig hur jag vill ha det. Oftast så kan jag sitt hur länge som helst och grubbla över vilken färg eller stolek det ska vara, men nu så har jag äntligen ett klart mål som jag tror att jag ska klara av att nå.

Min mobil ska bestå utav tre olika material, ståltråd, fisklina och papper (med rejält med lim). Det ska vara ett antal olika långa ståltråds bitar som är tillsammans fästa på väggen, de ska vara lätt böjda och var och en ska sluta med en liten ögla eller krok där fisklinan ska fästas. I varje fisklina ska olika stor pappersklot hänga. Det är i pappersklotens stolek som jag får in fibonaccis talföljd.

Just nu så håller jag på att tillverka de olika papperskloten, det gör jag med hjälp utav ballong, lim och papper (pappret känns precis som bakplåtspapper vilket jag inte tror att det är i och med att på estet lektionerna är allt tvärtom än vad jag tror). Det är lite klurigt att få pappersbitarna släta utan att de bucklar sig på den runda ytan men jag tror att det blir bra när det har torkat till sig och väl är på sin plats.
Hittills i processen så har jag gjort ett testklot, idag så stack jag hål på ballongen för att kunna se hur det blir men jag hade inte låtit det torka tillräckligt länge så pappret följde med ballongskalet till en liten skrutt. Jaja, tur att det bara var ett test. Sen så har jag också gjort tre pappersklädda ballonger som nu hänger på tork.

 

Fibonacci

Vi har nu i veckan startat upp projektet om de svävande mobilerna. Det började med att vi hade en liten genomgång om fibonaccitalförljen. Om ni inte har pejl på vad det är tar jag en snabb genomgång. Det är en talföljd som inte har ett slut, där varje tal är summan av de två föregående talen. (1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233...) man kan rita fibonaccitalföljden som en kantig spiral. Längs in i mitten är det två små klossar (1, 1), därefter byggs spiralen på (1 + 1 = 2). Just den här vinkeln på spiralen finns i oändligt många olika saker i naturen, t.ex. fröna i solrosen, taggarnas placering på kottar, snäckskal mm.

 I och med att den här spiralen är en del utav naturen är vi omedvetet vana vid formen och därmed välkomnar vi människor spiralen och tycker oftast att det är fint. Min uppgift är nu att skapa en mobil där man på ett eller annat sätt kan koppla den till fibonaccistalföljd. Hur är helt upp till mig, ju mer långsökt och fler spiraler det är, ju intressantare tycker jag.

Bildreferens
Bildreferens
Bildreferens

"Naturen som utgångspunkt"

Jag har tjuvkikat lite på vad vi ska jobba med framöver i Form och såg att vi ska tillverka en mobil (som man hänger upp i taket). Min skalle som alltid behöver så lång tänketid har redan börjat klura över hur den ska se ut. Det känns lite som hur svårt kan det vara egentligen? Men jag vill att den ska vara speciell, att den ska säga någonting eller sticka ut på något sätt. Jag har i alla fall varit ute en sväng i Slottskogen och förberett lite. Plockat lite löv för att bokpressa och lite bär för att kanske göra pärlband. det var bara för att få igång skallen lite så jag tror att det kommer att bli fler turer till skogen.