Kruxet som blev till fördel

Krux 1: Min direkta koppling mellan min stol och 1800-talet har bara varit bahytt (en slags damhatt). Jag kände att jag ville ha mer eller starkare koppling till 1800-talet. Jag ville att min stol skulle betyda eller representera något. Något mer än bara en hatt.

Krux 2: När jag höll på att klistra ihop lagren till ryggstödet märkte jag att jag inte hade räknat så bra, sista lagret räckte inte runt helt. Dessutom så fanns det inte tillräckligt med hela stora kartongbitar kvar, så jag kunde därmed inte göra ett nytt lager. Ja, jag var ju tvingen att dölja springan på något sätt i och med att den var mitt i synfältet. Det skulle se halvklart ut och vara ett stort minus. Men jag drog springan till min fördel och använde mig utav den. Jag till och med gör glipan ännu större. Har under dagens lektion skurit djupare och större på sidan utav stubben. Öppningen ska jag binda fast med ett fint band, som en korsett och fylla öppningen med sotigt och hopskrynklat tidning och bokpapper. I och med att det var många revolutioner under 1800-talet är min tanke är att det sotiga pappret ska representera människorna under industrialiseringen som trycks ner utav de rikare. Det tryckta pappret vill jag ha med i och med att tidningen var ett viktigt medel under den här tiden då mycket information kunde snabbare spridas och människor hade möjlighet att få ta del utav vad som skedde på andra platser. Få veta vad som tillexempel hände i Frankrike under revolutionen och organisera sig för att också bryta sig fria. 

 

Kom in i drömmarnas värld

Innan jullovet och ett tag innan det också så arbetade vi med böcker i bilden. Vi började projektet med att skriva ner några ord som hade med en sig själv att göra, på mina lappar stod det storasyster, drömma, choklad och fågel. Därefter fick vi en varsin bok där vi skulle skapa vad som hels och kanske ha lapparna till hjälp. Det enda kravet var att det skulle vara tredimensionellt. Efter knep och knåp, lite gipsande och pappers limmande hade jag en hand som stack upp ur min bok. ”Kom in i drömmarnas värd” var det jag ville att min bok skulle säga.

 

 

 

 

Omotiverad

Om jag ska vara ärlig så känner jag mig ganska omotiverad. Har ingen lust alls att göra klart de projekt som jag har påbörjat, det blir ju aldrig klart. Arbetar fortfarande med stolen eller om man ska kalla det stubben. Jag har kommit en ganska bra bit, gjort klart sitsen men har ryggen kvar. Stolsryggen ska jag göra med flera lager som en trappa för att det ska bli stabilt och hållbart.

Det kruxiga som jag har kvar är hur jag ska lösa problemet med höjden till sitsen. Korkat nog trodde jag inte riktigt på Merete när hon sa hur höga stolar brukar vara. Jag har nu gjort stolen med en sitts på 60 centimeter. Det gör att det i nuläget känns lite obehagligt vid knävecket, men det blir förhoppningsvis bättre när stolen har växt till sig lite.