Hemlösa

Så fort det kommer in någon annan i bilden är det inte längre jag som bestämmer, det är det luriga, för hur vet man var gränsen går? Jag visste vad jag ville, skulle bara genomföra det också. För mina bilder tillägnar jag de hemlösa i Göteborg. Tog med mig kameran och åkte ner till Nordstan. Behövde inte leta länge och blev förvånad över hur många tiggare där var. När man väl öppnar ögonen så verkar de finnas överallt. Stod i vimlet av alla människor med kameran i hand och hjärtat bankade hårdare för varje gång jag gick förbi en tiggare eller Faktumförsäljare. Vad skulle jag göra? Skulle jag bara gå fram o säga ”hej, får jag ta en bild av dig”? Ja, det var ungefär så det sen gick till.

 

 

Möten är märkliga. Som ett blankt papper utan förväntningar men som slutade med en lista med frågor. Var kommer han ifrån? Var sover han? Vad drömmer han om? Snubben med en egenbyggd liten ställning med Faktums plansch gick jag förbi en gång, och sen en gång till innan jag vågade vrida stegen åt hans riktning. Jag sa Hej och nu brydde jag mig inte om strömmen av människor bakom axeln för han log så brett. Han kunde inte många ord på svenska och engelska var knagglig.
Ps. hans favorit ägodel är den stickade tröjan han bär.

Den här damen sitter ofta där på hörnet, det har liksom blivit hennes plats. Jag undrar vad hon tänker när hon sitter där. Att varje dag oavsett väder behöva sitta stilla och vänta på några kronor då och då. Att ständigt bli förbi sedd som ingenting värt, som en propp i systemet där starkast vinner. Känner hon hat mot situationen hon befinner sig i, eller tacksammhet för de få kronorna hon faktiskt får in?

 

 

 

 

 

Den här mannen sparar sina pengar han får från att sälja Faktum till en resa, en resa där det inte snöar. Att han önskade mig lycka till med mina foton gav mig extra pepp att fortsätta.

Utan att egentligen veta någonting om de här personernas liv måste jag erkänna att jag imponerad över deras mentala styrka. ’De har inget val’ skulle någon kanske mena men att varje dag traska mot sitt hörn eller packa upp bunten Faktumtidningar och ta sig genom dag för dag, trotts bristen på respekt, kärlek, uppmärksammhet vill jag mena är starkt.