Ändlös knut

Hittade ett mönster som Gabriella också använder sig utav. ”Ändlösa knuten” kan man hitta den under googles bilder men jag är inte riktigt säker på vad den heter på riktigt. mönstret representerar en sammanflätning av den andliga världen och Buddhas visdom, eftersom att knuten varken har en början eller slut. min tanke var att använda själva formen i min kollektion, t.ex en pall utav rör, om man ser den uppifrån ser man mönstret klart och tydligt men från sidan så går benen upp och ner. Eller en servis med kantiga tallrikar och glas som kuber.

Allt mer Mongoliet

Ville ha Tibet som min inspirations källa men gled allt mer in på Mongoliet. Det jag fastnade för var deras former som i hattar och kragar, men det fanns egentligen inget jag gillade med Mongoliet i övrigt. Det jag hittade var för stel och uppklätt. 

Eller hennes krage som stort fat.

Eller hennes hatt som ett sidobord

Det jag tänkte mig var den svarta kragen som stolsrygg.

En början

Det här med folkloreprojektet… Vid ett ganska tidigt stadie hade jag ett klart mål, jag hade valt land, Tibet, och trodde att jag visste vad jag skulle plocka med mig från deras kulltur in i min kollektion. Då deras färgglada halsband som från bilderna att tolka verkar vara gjorda utav torkad frukt eller liknande, jag tänkte att jag skulle kunna göra något liknande. Då de tillverkade smycken med saker de fann i naturen där de befinner sig tänkte jag göra det samma fast med saker som då skulle finnas här i Sverige. Min tanke var att tillstörsta del använda mig av kastanjer. Egentligen tycker jag att de är riktigt fula men formen, operfekta runda, det är fint. Tänkte mig bl.a. en ljusstake med kastanjer staplade på varandra målat i färger som skulle inspirera från Tibet. Men det hela höll inte, mina möbler gled allt mer och mer från Tibet och jag skrotade den tråden.

Jag som till en början var så spiksäker på min ide hann plocka stora mängder kastanj som sedan började mögla, ja det var väll ungefär då jag gav upp med den iden.