LUSTHUS

Att inreda för en specifik person ger ansvar att tillgodose personens specifika behov. I det här projektet ska jag inreda ett  lusthus anpassat för Karin 40 år med reumatism, men också formge lusthuset så att det passar in i en specifik miljö vilket i det här fallet är Gunnebo Slott. En gård med flera hus där nyklassicism sätter sin största prägel.

Vad är reumatism?

Reumatism är en ledsjukdom som ofta är förknippat med smärta och funktionsnedsättning, i och med att vissa rörelser kan vara svåra att utföra då det gör ont. Personer med reumatism  upplever ofta att värme lindrar smärtorna. Det är viktigt att huset samt inredningen är ergonomisk, vilket innebär att “ta hänsyn till varje individs naturliga förutsättningar och begränsningar”, för att citera vad Eleonore tog upp på föreläsningen. Anpassningen mellan människor, saker de gör, produkter de använder samt den miljö de visstas i. Det handlar om fysisk men också psykisk miljö.

Vem är målgruppen?

Huset ska vara anpassat till Karin som är en 40-årig kvinna med reumatism. Hon är ensamstående med två barn som är så pass stora att de klarar av att ta hand om vig själva. Karin är i behov av en lugn plats där hon kan vara för sig själv och varva ned. En oas för att bryta vardagens stress och press som arbete och människor i hennes omgivning men också socialamedier lägger på hennes axlar. Allt från att vara den perfekta mamman till att leverera bra på jobbet. Hon vill ha en miljö där inga förväntningar finns utan just till för att inte göra något, inte prestera. Karin är även intresserad av yoga och meditation, hon ser vikten av läkande på själsligt plan.

Hur nyklassicism?

Lusthus har ofta setts som att vara ett ganska onödigt hus; summerhouse  som det kallas på engelska talar för dess begränsade användningstid. Lusthusarkitekturen nådde sin höjdpunkt under 1700-talet, då även Gunnebo Slott byggdes. Däremot såg arkitekturen för dessa små hus lite annorlunda ut än vad jag kommer att presentera här. Framför allt så var taken formade likt en klocka. Dock anser jag att mitt förändringsförslag passa till platsen även om det inte bär de klassiska dragen, då huset smälter in med övriga byggnader. Raka enkla linjer och ljusa färger. Själva lusthuset som byggnad var till för de som hade pengar att bygga ett extra hus att vistas i emellanåt, utan att ha någon specifik funktion. Jag anser att mitt anpassade lusthus smälter in i miljön vid Gunnebo Slott, då det är en modernare tolkning av det klassiska lusthuset, och färgsatt i samma ton son Gunnebo Slotts övriga byggnader.

Inspirationskollage, vilken stämning/ känsla huset ska ha

Vad ska det vara för känsla och användning i huset?

Förändringsförslaget som jag kommer att presentera är ett hus där Karin ska ha möjlighet att varva ned och få ett andrum att inte behöva göra något och kunna vara i stillhet. Men även kunna använda sin lust och kreativitet, vilket jag sen skriver mer om. Ergonomi, som jag tidigare nämnde, handlar bland annat om psykisk miljö. Att skapa en lugn och harmonisk plats tillgodoser denna aspekt.

Då lusthus många gånger framför allt används under sommartid, och står tomma under vinterhalvåret, vill jag utmana denna funktion. Genom att designa och inreda huset på så vis så att Karin kan använda detta utrymme även under vintern maximerars husets funktion. Det kommer att vara välisolerat för att bibehålla värmen när kylan är kommen, men med möjlighet att öppna taket under sommarens varma dagar. Observera att denna funktion självklart ska vara designad så att Karin inte ska behöva klättra på stegar, utan det räcker med att klicka på en knapp för att öppna upp. Hur det ska gå till rent tekniskt, få en ingengör arbeta fram. Tekniken finns redan och används bland annat på växthus.

Beskrivning av utsidan

Ingången in i huset består av en pardörr, då dörrarna kan stå öppna under sommaren, och därmed sudda ut gränserna mellan ute och inne. Fönstren är dubbla i isolerande syfte. De är stora och sträcker sig nästan hela vägen från golv till tak vilket skapar närhet till naturen och omgivningen runt omkring. Under vintern upplevs snön och kylan nära, men inne kan en andas ut i värmen. Även taket är i glas, med en extra tillbyggnad på toppen för att skapa rum och luftighet. Huset har åtta väggar, varav tre av dessa är utan fönster för att ge en trygg känsla när en sitter på bänken och lutar sig mot väggen. En behöver inte oroa sig över att någon ska stå bakom.

Utanför ingången är stenplattor utplacerade i oregelbundna former, springorna är igentäppta så att grästuvor inte ska uppkomma (ej snubbelrisk). Huset ligger i marknivå. Det ska alltså var minimal höjdskillnad mellan ute och inne, så liten tröskel som möjligt, åter igen med tanke på snubbelrisk, och enkelt att röra sig. På stenplattorna finnas odlingsmöjligheter i odlingspallar. Att odla och ta hand om något växande skapar inte bara ett vackert yttre rum, utan även hjälper själ och kropp att läka vid stress.

Beskriv inredning inomhus

Bilden visar genomskärning av bänken och golvet,
vi ser lutningen som bänken har undertill (ingen
kontakt med golvet) och röret som går genom
bänken och värmer upp sittytan. Ser även rören
under golvet som är fyllda med vatten då kaminen
även värmer upp golvet.

Min design anpassad till reumatism: Strax till vänster när en kommit in i rummet finns en kamin med funktioner som passar Karin och hennes funktionsnedsättning. Exempel på detta är att luckan är i brösthöjd för att vara lättillgänglig och enkel att fylla på ved. Det är en vattenmantlad kamin som har funktionen att vatten cirkulerar i rör, och gör att det blir varmt på golvet. Kaminen är även specialdesignad på så vis att rökkanalen går längs med väggen. På så vis tvingas värmen vara kvar i rummet under en längre tid istället för att spilla bort värmen som röken avger. Detta rör kläs av en platsbyggd bänk för att värma upp sittytan. Bänken är fäst i väggen med en 90 graders lutning, från väggen ska en kunna fälla ut armstöd vid behov som ska kunna vikas undan om en vill lägga sig ned på bänken. Sittytans lutning samt armstöden ska underlätta för Karin att resa sig upp. Bänken har heller ingen kontakt med golvet utan är undertill formad så att röret är inneslutet i bänken, vilket skapar friare golvytor. Detta för att minimera antalet snubbelrisker samt att det kan göra extra ont för en reumatiker att råka slå foten i något. Genom kaminen, vattenburen golvvärme, samt bänken som värms upp, maximeras kaminens värmeförmåga och dess funktion i rummet. 

I mitten av rummet är ett runt bord som är specialdesignat för att ta lite utrymme men möjlighet att anpassa efter behov. Bordets ben är format likt en tratt. På så vis har bordet endast en kontakt med golvet vilket underlättar för Karins rörelsemönster, då det inte finns några onödiga bordsben att stöta till. Bordet är fäst i golvet och har en funktion så att bordsytan kan utvidgas vid behov. Från stommen kan en vrida ut extra runda bordsskivor. Det är designat så att när alla skivorna är ute skapar bordet likten en blomma sett uppifrån. Fördelen med detta bord är att det tar väldigt lite plats på den begränsade ytan men även kan anpassas efter olika aktiviteter. Detta till exempel om en vill ha frukostbrickan närmre när en sitter och äter på bänken kan skivan vridas ut och ger ökad möjlighet för avlastning genom minskat avstånd, bara en liten snutt extra eller en hel skiva. För att utveckla denna produkt skulle de olika skivorna kunna ha olika egenskaper eller funktioner. Exempelvis kan en skiva ha inristat schackbräde, en annan skiva tjockare som då kan vara fylld med sand som syftar till att leka fram mönster med hjälp av en minikratta. Idén med sandbord kallas Zenträdgård och har sitt ursprung i Japan. Tanken är att det ska vara lugnande och avkopplande att göra mönster i sand. För att ta denna produkt ytterligare ett steg skulle bordet var höj- och sänkbart för att passa vid ytterligare fler aktiviteter.

Material

Materialen ska så långt som möjligt vara i obehandlade naturmaterial inom både arkitekturen och inredningen. Dels för miljövänligt och hållbart under längre tid men också göra Karin fri från så mycket kemiska ämnen som möjligt.

Ljud

Då det ska vara en plats nära till naturen där gränsen mellan ute och inne är minimal ska även naturens ljud få komma in i huset - regnet smattrande mot glastaket, elden i kaminen, fåglarna som kvittrar när dörrar och taket är öppet. Det ska även vara ett installerat ljudsystem då Karin ska kunna lyssna på exempelvis Sommarpratarna eller meditativ musik alternativt valsång eller liknande som ger den avslappnande upplevelse Karin önskar. Musik stimulerar sinnena och avslappnande ljud kan hjälpa att släppa spänningar och stress.

Ljus

Tack vare de stora glasfönstren, samt taket i glas, skapas det mycket ljus i rummet. Däremot behövs det någon form av belysning under vinterhalvåret. Längs med takets lister är ljusslingor installerade, små runda papperslampor för att ge en mjuk och behaglig effekt. Golvet är täckt av en knuten hampamatta med invävd ljusslinga. Detta skapar ett harmoniskt och jämt ljusflöde i rummet, vilket även gör att att eventuella föremål på golvet lättare upptäcks med minskad snubbelrisk.

Övriga inredningsdetaljer

Bänken är fylld av fårskinnsplädar och vid fönstren hänger växter. Ovanför kaminen hänger en mobil i geometriska former med naturfärger i olika nyanser av vitt, grått och brunt. Den är skapad utifrån att lätt kunna sättas i rotation från kaminens värme.

För att ta vara på naturen ytterligare skulle det vara fint att ha en stjärnkikare. Möjligheten att fördjupa sig i stjärnskådning är god då Gunnebo slott är en bit från stadens ljus vilket gör att stjärnorna syns allt klarare där.

De produkter och färger som ska vara med

Hur uppgiften angrips

Det hade varit intressant att lyfta denna uppgift ytterligare ett steg. En utmaning skulle vara att anpassa en miljö framför allt till rullstolsbundna personer. Det skulle var intressant att maximalt anpassa en miljö till en specifik målgrupp som jag egentligen inte har så mycket kunskaper och erfarenheter kring. Visserligen har jag i och med denna uppgift fått tänka ett extra varv vid inredning och formgivning men jag hade kunnat angripa uppgiften med ytterligare en utmaning, för rullstolsbundna personer.

ARBETSPROCESS

Tidigt i arbetsprocessen visste jag att jag ville vrida på konceptet som lusthus erbjuder. Som jag nämnde inledningsvis används dessa hus oftast endast under sommaren och skulle kunna ses som ett onödigt litet hus till för att dricka en kopp kaffe i, så många fler aktiviteter sker i vanliga fall inte. Självklart är det viktigt att tillåta sig själv att inte göra något utan bara vara i nuet men jag vill anpassa huset så att detta är möjligt året om och inte bara under sommarens soliga dagar.

Efter en genomgång om ergonomi gick jag vidare till att läsa i kompendie för att sätta mig in i miljön där huset ska passa in. Pratade även med Merete och Hugo om reaumatism då de har egna erfarenheter. Fick tips om att städa miljön från onödiga trösklar och bordsben då det kan göra extra ont vid tillstötning. Läste in mig på ämnet om stresshantering och sjukdommen och tog bland annat till mig att sitthöjden gärna ska vara i 90 grader och inte för lågt ner då det kan vara extra besvärligt att resa sig upp. Även att smärtorna lindrar vid värme.

Vidare kollade jag upp lite olika lusthus, hur de har sett ut genom historian fram till idag. För att sedan konkretisera detta genom att använda mig av informationen kring hur miljön ser ut plus funktionsnedsättning vilket skulle leda till ett lusthus. Genom att använda mig av några stolpar gjorde jag det tydligt för mig vad jag vill få ut i mitt formgivande. Dessa löd:

• Ergonomiskt - anpassat efter reaumatism
• Gunnebo slott - nyklassisistiska inslag
• Närhet till naturen
• Lugnande och avslappnande, en meditativ miljö med möjlighet att varva ned

Jag gillar listor och Pinterest så självklart använde jag mig av detta under projektets gång. Gjort mind-maps vad jag vill få med och skapat mapp på Pinterest med inspirationsbilder och produkter som jag vill ha med. På så vis har det blivit tydligt och jag har tidigt i arbetet kunnat se vilken stil och vad jag vill uttrycka med formgivning och inredning.

Jag påbörjade en modell för att i 3D visualisera mitt förslag. Som bilden visar började jag med att skapa en mall i rätt skala för att få till de exakta måtten. (Att ha rätt mått i grunden har jag sedan tidigare lärt mig är en viktig bit för att inte allt ska falla likt dominobrickor.) Bilden till höger visar betonggolv samt väggarna. Men med modellen kom jag inte längre än så här och på grund av tidsbrist kom jag och Eleonore överens om att det min idé kunde presenteras med skisser, bilder och skriftlig förklaring.

Att göra skisser var en förvånansvärt svår utmaning då jag tidigare inte har gjort enklare ritningar/ noggrannare skisser som någon annan ska kunna förstå. Skisser som låter och ser ut att vara enkelt att producera upplevde jag svårt. Tidigare när jag har skissat har jag bara gjort det för egen del och då så slarvig att knappt jag kan tyda ritningarna. Framför allt var det svårt att få till en 3D känsla, ett djup i bilderna. Som hjälp sökte jag fram andra skisser för att få inspiration hur en kan teckna olika föremål så som buskar och färga fönstre i ljusblått (dock syns det inte i bilderna efter att ha scannat in dem), kollade bland annat även upp beteckningen för kamin.

Genom framställning av förändrningsförslaget upplevde jag det svårt med storlek, hur mycket utrymme en har till förfogande. Till nästa gång skulle jag vilja besöka ett lusthus alternativt tejpa upp rummets storlek på golvet för att få en tydlig bild hur stort utrymmet är. Det var lätt att vilja få med mycket i huset, “det är ju ett helt hus som ska inredas” men  i själva verket är diametern endast 3 meter.